ERBORIGIEN

I arla urtid skapade Oden, den Höge, Midgård, människornas värld. Av en alm skapade han kvinnan och av ett stycke ask skapade han mannen. Den Höge och de andra gudarna gladdes och blandade sig ofta i människornas liv med olika upptåg. Efterhand tröttnade den Höge och
tyckte att skapelsen misslyckats.
Han undrade hur människorna skulle ha utvecklats om deras värld lämnats ifred, utan gudarnas påverkan. I största hemlighet skapade han en ny värld och ett nytt människosläkte.
Dolt i världsträdets grenar vilade den nya världen bakom mäktiga skyddsbesvärjelser. Han kallade den nya världen Erborigien och höll den hemlig för alla. Alla utom hans förtrogne vän, alven Intaurin …

Berättelsens ursprung

Vintern 1984-1985 landade ett brev i tio utvalda brevlådor. Det var skrivet på vers och undertecknat av Konung Dvalin. Dvärgakonungen bjöd in till rådslag och gästabud på värdshuset Gyllene Hjorten. De tio mottagarna uppmanades att resa i pålitligt och välrustat sällskap.
De inbjudna hade erfarenhet från DnD och listade snabbt ut vad som krävdes. De bjöd in sina vänner och utrustade sig med äventyrarkläder, ofta pälsdetaljer ur mammas garderob och gröna kläder ur
kronans garderob. Slängkappor syddes och vapen tillverkades. När de, den tionde maj Frejas dag, steg över tröskeln till värdshuset tog de plats, beställde mjöd och berättade högröstat om sina äventyr.
Senare på kvällen hade alla redogjort för de äventyr de varit med om i sina respektive DnD- kampanjer och insåg att de inte hade något gemensamt med de andra i värdshussalen. Ingen visste egentligen var värdshuset låg, eller vad Dvalin var konung över. Det saknades helt enkelt gemensamma samtalsämnen.
Behovet var identifierat och de första stegen mot en gemensam bakgrundshistoria, en rollspelsvärld var tagna. En första karta skissades upp, se bild, och några grundläggande fakta om världen togs fram.
Därmed var en skapelseprocess inledd som pågår än idag.

Laurentius Krönika

En annan vinter, 1987-1988 besökte Stefan Eriksson och Thomas Boqvist det vinterstängda Ängsö slott där grevinnan Piper tog emot i det utkylda köket. Över några koppar rykande kaffe planerades en middag där gästerna skulle vara ”medeltidsklädda” och spela ”interaktiv teater”. Grevinnan utlovade spicken sill på tunnbröd till förrätt, honungsglaserat vildsvin med
rotmos till varmrätt och honungsparfait till dessert. Allt serverat av slottspersonal i medeltida dräkter.
I bilen hem från Ängsö insåg en glädjerusig arrangörsduo att en helkväll sittande vid ett bord i ett slott, krävde en uppsjö av gemensamma samtalsämnen om rollspelet skulle kunna upprätthållas. De beslutade att Laurentius Krönika skulle nedtecknas.

Planen var ett skoltidningsliknande häfte på 40-50 sidor. Tre kapitel skulle redogöra för de tre föregående äventyren, medan tre andra skulle knyta ihop äventyren till en sammanhängande historia, som förde läsaren till slottets trappa.

Laurentius Krönika, första delen, blev en inbunden bok på 340 sidor och såldes i en första upplaga av 100 exemplar. Därmed hade Erborigien tagit steget från en muntlig berättelse med lösa konturer, till en nedtecknad historia, med kungalängder, kartor och annat nödvändigt.

Erborigien

Erborigien är ur gudarnas perspektiv ett Midgård 2.0. En hemlig värld som den Höge Oden vill se utvecklas utan gudarnas påverkan. Emellertid …

Ur människornas perspektiv är Erborigien en medeltidslikande värld. Medeltidens olika århundraden representeras av olika kulturer i olika länder. Det rika Aralantha i söder påminner i mycket om högmedeltiden, senare delen av 1300-talet fram till mitten av 1400-talet. Det bistra ryttarfolket i Randersmark uppvisar drag av 1100-talets normander. Bues folk uppvisar
drag av vikingar.
Den Aralanthiska kyrkan har en hierarkisk struktur som påminner om den medeltida katolska kyrkan, fast här dyrkas de nordiska gudarna. När kyrkan under en period tappade sin vitalitet infördes danserskor som med dans, intuition och trans kompletterade blotarnas riter, galdrar och traditioner.

Den Höges hemlighet röjdes och den missunnsamme Loke gör vad han kan för att så split bland människor och föröda den Höges skapelse. Den Höge gav människosonen Nar förmåga att ena, bilda och leda människorna in i en guldålder. Loke dröp sitt gift i människornas öron och Nars rike föll sönder.

I Laurentius Krönika – En ny tids gryning, möter vi människorna år
617 efter den stora utvandringen. Utvandringen som lämnade Nars rike, Naronien, i mörksens händer.

Varudeklaration

På olika bokmässor och marknader, händer det att vi får frågan om Erborigien är en hög- eller lågfantasyvärld. Vi har googlat definitioner av detta och kan härmed ge en liten varudeklaration:

10 Characteristics Of High Fantasy
A high fantasy story always takes place in a fictional setting that is very different to our own world. Its defining characteristics include:

  • A fantasy fictional world
  • A map (this helps readers imagine the landscape)
  • A high page count
  • A challenge or quest
  • Many characters (with unusual names)
  • Mythical creatures including monsters and other races
  • Plenty of magic
  • Battles and adventure
  • High stakes (ie good versus evil, defeating the monster, returning victorious)
  • An engaging plots with lots of twists and turns

Källa: https://jerichowriters.com/high-fantasy-vs-low-fantasy/

Vi menar att den värld som möter läsaren av Laurentius Krönika i hög grad motsvarar denna beskrivning. Listan må omfatta en del smakfrågor, men läs gärna Krönikan och höra av dig med dina synpunkter.

Den allra första kartan
Erborigien, uppdaterad version